Jaha, då faller jag in och lämnar mina tyckande och tankar. Jag upptäckte, att jag var mer analysisk än jag, annars, brukar vara.
"Gasen i botten" införskaffades ganska sent. Ja, frågan är, om jag inte köpte den SIST utav de återutgivna albumen: (Roarin' Caddilacs, Garagetaper, Gasen i Botten, West a fool away, Ain't got no caddilac, You ain't my friend). Anledningen till detta var, att många utav spåren varit utgivna på både samlingsskivor och live.
MERA BRÄNNVIN
Låten, som mer eller mindre ofrivilligt blivit synonymt med Eddie Meduza. Fyll på med brännvin, spy och sedan ännu mera brännvin. Jag har alltid gillat den här bättre än: "Punkjävlar", men jag tycker inte riktigt den platsar ibland herr Meduzas tio bästa, eller ens tjugo. Möjligen kan det vara så, att den skall vara med på varenda samling och jag lyssnat mej trött på den. Bra låt och med en överdriven och rolig text, men inte en utav de allra bästa, enligt mej.
LONELY TEARDROPS[
Vet ni om, att Jackie Wilson har framfört en låt med samma namn? Ledsam låt, som också svänger. Ensamma tårar, om ingen har sett dem, har de någonsin fallit? Ja, jag har hört någon sagt, antagligen filosof, att allt måste ha ett vittne för, att det skall betraktas, som inträffat. Klassiskt upplägg med den svikna kärleken och används ofta i Eddie Meduzas texter. Bra liten sak!
ANDRA KAN DOM
Även detta är en klassiker i sagan: "MYNDIGHET, STAT OCH KULTUR EMOT EDDIE MEDUZA". Men, som vanligt utnyttjar han ämnet och gör en rivig rock-låt utav det hela. Att sjunga den med "Roger-Ballis-röst", d.v.s. med amerikansk brytning är, kanske, också ett sätt att parodiera: hur en "normal" rocksångare skall låta. Det här behandlar, som redan nämnts, begreppet: "TUR" inom nöjesbranschen. För vissa går det ypperligt, för andra går det inte alls. Jag gissar, att mycket folk inte tar sig tid, att hitta sina egna åsikter. De hakar på någon annans och därefter är det bra med detta. Försöker någon "omvända" detta, så skräms förmodligen denna person utav, att denne haft fel under en längre tid och låter sig aldrig motbevisas i sitt tyckande.
JUANITA
En fin låt om kärlek och krig. "Make love not war". Att sedan inte hata och önska livet ur soldaten, som sköt ens älskade är ju så oerhört svårt. Generalerna sitter tryggt och dricker grogg på någon officersmäss medan soldaterna riskerar livet i ett krig de inte vill deltaga i.
LOVE YOU ALL TO MUCH
En utav dessa låtar, som gör att man ångrar, att man aldrig går ut på dansställen (eller ännu bättre dansbanor, utomhus) och vågar bjuda upp det motsatta könet till en tryckare. En fin kärleksballad.
VOLVO
Ös, ös, fullt ös. Manligheten ironiseras, som så ofta. Jag flinar lika mycket varje gång över, att någon kan bli så rysligt förbannad över, att bli omkörd utav en annan bil. Till slut skall det t.o.m. delas ut en stor saftig smäll. Väldigt målande text. Man riktigt ser allt framför sig och tar del utav den våldsamme raggarens ilska. Att det sedan sitter en kvinna bakom ratten gör, att smällen aldrig delas ut och den trångsynte byter åsikter. Skulle det vara jämnlikt (Som skatan sa, som brände upp pengar i teve), så skulle ju bruttan få sig en rak höger i nyllet.
"Volvo" är och förblir en klassiker.
GLASÖGONORM
Börje Lundin på trummor öppnar alltsammans, där flaskorna skall ställas undan INNAN de kör igång. Jag har alltid tyckt, att "Glasögonorm" skiljer sig något ifrån de övriga rocklåtarna med eddie Meduza. Gitarren och stilen är tyngre, skitigare och jag skulle nog vilja kalla "Glasögonorm" för ett steg över till punkrock. Inte bara framtoningen musikaliskt sett, utan också gällande texten, där det inte förekommer några rim. Texten skildrar ju den mobbade, som försöker ta ut sin ångest och aggressioner på någon annan. Kan man inte jämföra det hela med personerna i kriminella MC-gäng eller skinnskallar? Närsyntheten i slutet kan, också, vara det motsatta: KLARSYNTHETEN. Då slår den mobbade uppåt istället för neråt. det är bara, på så sätt, som man kan få en väsentlig förändring.
SUPERMAN
Aaaah! 50-tals-soundet. Det var något visst med det. Stålmannen har nog varit många pojkars stora idol och den här låten verkar vara en hyllning till verklighetsflykten. En dröm man har. Jag misstänker starkt, att ungarna i "The Pinks" sneglat mycket på den här låten, när de sjöng in "Superman" på skivan. En helt annan låt, men den handlar om samma sak.
GASEN I BOTTEN
Nu kommer den: Den bästa låten på skivan. Jag vet, att många föredrar "Mera Brännvin" eller "Volvo" och säkert har en massa argument till, att JUST någon utav dessa skall vara plattans höjdare. Men....Men...Men: Jag har aldrig varit så säker på min sak. Jag tycker den här är den absolut bästa på skivan och kommer lätt in på "topp-tio-listan", som jag flyktigt nämnde, förut. Här har vi raggare nummer två, den lugne. Den raggare, som det aldrig står någonting om i tidningen och den raggare, som inte har något dåligt rykte. Jag skulle nog kunna säga, att den här låten har BÅDE sväng och lugn. Hur nu DET går ihop? Det är ett väldigt gung i den och samtidigt är den cool. Eddies släpiga skånska rinner fram, som ett vattendrag: hela tiden närvarande, men aldrig med jäkt. En kanonlåt!
TEENAGE LOVE
Skall man förälska sig bara för man SKALL det? Jag tycker melodin påminner om någon ANNAN låt, dock. Heter den inte "Tre Gringos"? Jag vet inte, vilken låt, som kom först.
JEANY JEANY
Snabbmatslåt i slutet. Medelmåttigt hantverk. Måhända den sämsta på skivan, vilket inte beror på, att den är dålig, utan att de andra låtarna är så bra.
34:AN
Olles låt på "svenktoppen" i en snabbare och ösigare version. Bra, men jag förstår inte, varför denna har hamnat på samlingsskivor och INTE t.ex. den underbara: "No one else" ifrån "För jaevla bra".
Vad? Redan slut? Hade inte det varit på sin rätta plats, att klämma in några extraspår på CD-utgåvan. Vore inte "Buona sera", "Snus-kig blues" och "Napoleon" ifrån LP:n "21-värsta" platsat ypperligt, som dessa bonusspår.
"Va' sä' I um dä', pôjka? Sulle dä' ente va' så rätt å rektitt? Ha'men.
(Sagt med Börje Lundins röst)
Men hur som helst, även denna låt är en klassiker med ett skönt ös i, även om den inte är så känd.
Inga fler som kan analysera skivan 
