Meduzaland

Ikväll spelar jag Knugen, Silvia och jag.

Jag tycker det är en riktig jävla kanonlåt, det har jag tyckt från första gången jag hörde den och den har knappast blivit sämre med åren.

Det är något visst och Meduzianskt över den i all sin enkelhet.

"Alla drömmer vi om nån som räddar oss från nöden.
Tron på gudar bottnar i vår rädsla inför döden.
Många tror på Jesus, andra tror på Allah.
Eller Knugen, Silvia och jag."

Ikväll spelade jag hela albumet Gasen i botten, så ikväll tycker jag att titelspåret får va kvällens låt! En riktig klassiker, mer behöver man väl knappast säga om den.

Ikväll spelar jag bland annat Jobba, jobba, jobba och får fan rysningar av välbehag!

Och så kom Septemberrunk i spellistan. Jag vet inte vad det är men det är något med soundet i de där låtarna som omedelbart aktiverar reptimhjärnan.

Ronketi Ronk dök också upp och har också det där fantastiska soundet med allt blås. Jag har knappast lyssnat på Errol på åratal, men nu när jag spelar igenom albumen på en av strömningstjänsterna kommer det över mig som en stormvind.

Som jag skrev i Baren har jag kört några timmar Errol idag. En av de få låtar jag sökte upp aktivt var Napoleon, en riktig klassiker som absolut är värd att bli kvällens låt den här fredan!

Kvällen låt blir Jag är en raggare. Härlig klassiker på raggartemat.

"Ni säger jag har lägre intelligens
och det blir till en tagg i hälen som känns.
För jag har lika stora gåvor som ni
men när mitt kneg är slut då vill jag va fri."

Det är några rader jag, som stort fan och beundrare, alltid ansett vara en lika grov som ödmjuk underdrift.

Ikväll dök Ronketi Ronk upp i listan. Ännu en av dessa låtar som rent musikaliskt är överjordiskt bra med det karaktäristiska blåset. Texten kanske lite mer trivial men vad satan.

Någon slags anti-deja-vu till 15 november där....