Den Gula Projektilen

Här kan du posta dina egna noveller, texter, dikter, teckningar, statyer av Karl XII osv
Post Reply
ELN
Levertransplanterad
Posts: 2713
Joined: 06 May 2008, 07:38
Location: Strömstad

Den Gula Projektilen

Post by ELN »

En liten berättelse av mig:

...jag skar genom vänstersvängen, på båda sidor om den tidvis doserade landsvägen låg dimman kvar i granskogen och den kyliga morgonluften slog mot mitt ansikte. Kurvan började räta ut sig och snart såg jag den långa rakan och skogen började glesna, för att snart ta slut helt och övergå till åker. Jag vred om gasrullen och det ettriga, nästan moppeliknande ljudet nåde mina öron och rusade upp när tvåtaktsdraget drog mig bakåt, och jag tog ett hårdare tag om styret.
Den brandgula solskivan var nästan helt uppe över horrisonten på höger sida och de klargula rapsfälten lyste. Den orangea metallic-lacken gänste i solen. Jag var nu nästan halvvägs över den släta rakan och motorn var nu uppe på 13000rpm och hastighetsmätarnålen närmade sig 190km/h. "KUKEN STÅÅÅRRR!!!" vrålade Eddie Meduzas välkända röst i lurarna i min öppna hjälm. Min högra hand greppade handtaget och de dubbla frambromsskivorna saktade behagligt ner farten. Jag drog lite i styret, lutade motorcykeln åt vänster och for in i kurvan. Jag drog över cykeln i en högerkurva, på höger sida ligger en gård med röda byggnader och vita knutar, på vänster sida ligger en liten skogsdunge med björk vars gröna lövkrona blänkte av nattens daggdroppar. Jag och motorcykeln gled in i en utdragen vänstersväng. Efter ett par kurvor skymtade jag den lilla sjön, som låg helt spegelblank och var kantad med snövita näckrosor, snart körde jag jämnsides med den och inte en krusning syntes på ytan.
Runte en kvart av härliga kurvor senare tar jag av in på en grusväg, vrider på gasen och känner hur bakhjulet släpper och spinner i en båge över vägen. Medan motorn ryter behagligt ser jag ett tjokt grusmoln i de kromade backspeglarna. Gröna ängar fyllda med färgglada blommor kantar vägen. Jag ser kohagar och Eddie Meduza bryter ut i "Det är sol, det är sommar i dalen" medan jag for fram som en komet över den idyliska nejden. Ett par gårdar, en tågräls, några rediga sladdar genom kurvorna och där ser jag mitt mål. Först som en strimma ljus vid horrisonten, men mer och mer liknar det en spegel som återspeglar den klarblåa, molnfria himlen.
Väl framme vid betongkajen sätter jag mig ner på den gammla bänken.Först sträcker jag ut mig och känner hur solen börjar värma. Men snart drar jag av mig hjälmen, tar upp termosen och bullarna ur ryggsäcken, häller upp en kopp och betraktar sedan "Kawan" i tystnaden. De tre kromade expansionskammarna glänser i solen, likaså den stora kromade "bullet"framlyktan, den brandgula lacken med metallicen som gnistrar i solen, de två mätarna, den omgjorda caféracertanken och den nya caféracerbaken. De två underliggande ljuddämparna, och den tredje som sticker ut under sadeln och bakskärmen med den röda baklyktan, också de i krom, samt sidokåpan med det snittsiga "H3" emblemet på.
Precis när jag tänkte titta på klockan kom den stora kromgrillen ner för grusbacken, och bakom den kom den stora Buick Electran från -59 med Eddies "Full Gas" dunkande ut från högtalarna. Den stora amerikanaren parkerade och ut kom de.
Vi gick i samlad trupp ner mot den lägre delen av kajen med varsin hjälm och varsin seglarväst. Vi klev ner i det solgula skrovet och tog varsitt säte. Jag vände mig om och nickade, vände mig åter framåt grep tag om ratten och vred om startnyckeln. Den väldiga motorn började mullra bakom oss, och det karaktäristiska V8 ljudet blandade sig med kompressorns ylande. Ett lätt tryck på gaspedalen och den stora HEMIn varvade villigt upp. Jag tog en sista blick över de spegelblanka vattnet, vände mig för att se min 900 caféracer, la i växeln, tryckte plattan i botten och höggs bakåt av kraften när propellern fick fäste i vattnet.
V8:ans rytande ekade mellan bergen när vi for som en projektil på den blanka vattenytan med min skiboat. Och så försvann vi över horrisontens rand, utom synhåll med bara V8:ans härliga mullrande som bevisade att vi fortfarande fanns där, åkande i runt 100 knop...

Det finns en efterberättelse men den kommer lite senare
Image
errrol
Obotlig alkoholist
Posts: 657
Joined: 15 Mar 2008, 03:20
Location: umeå

Den Gula Projektilen

Post by errrol »

jag tror att någon har lyssnat för mycket på "full gas"
ELN
Levertransplanterad
Posts: 2713
Joined: 06 May 2008, 07:38
Location: Strömstad

Den Gula Projektilen

Post by ELN »

Så som mycket annat försvann den följande berättelsen i ett dator haveri, men de blev rätt bra ändå tycker jag Image
Post Reply